top of page
  • Skribentens bildAnna Roland Hedlund

Treparksmötet Etapp 3: Kutjaure - Vaisaluokta

Vägen mot Vaisaluokta följer Nordkalottleden och går genom ett mer höglänt landskap med blockstensterräng och kargare landskap. En vacker dag som kräver lite mer än de andra etapperna.

Midnattssolen hade lyst intensivt hela natten och vi drog ner mössan över ögonen för att kunna sova, det var det effektivaste sättet att "släcka". Jag vaknade av den klassiska tält-värme-paniken när solen ligger på och det blir supervarmt. Gick ut i en helt magisk morgon på fjället, vindstilla och varmt. Svalkade mig i den iskalla bäcken, väckte Edwin och sen gjorde vi frukost vid tältet.

En perfekt morgon att vakna till på fjället!

Vi började vandra vid 9-tiden och stigen var i början i stadigt motlut. Efter en kort bit så kom vi till sommarbron som är vacker med sina små vattenfall. Vägen framåt ledde oss sen in i en dalgång mellan två fjällmassiv och flertalet fjällsjöar ligger som ett pärlband nere i dalgången. På marken var färgerna intensivt skiftande i nyanser av grönt och brunt och på sina platser var det nästan höstfärger. Hela sträckan ligger mer höglänt och har en helt annan karaktär än de andra vandringsetapperna. Mer kargt och bitvis rejält stenigt. Det var rejält varmt på förmiddagen så vi rastade och drack kaffe redan efter 3km.



Ett parti på ett par kilometer var rejält myggigt. Det kom som stora svärmar av mygg runt om oss och Edwin fick panik och lyckades springa ett par kilometer med ryggsäck i blockstensterräng. Bra jobbat! Jag fann honom på en snöfläck längre fram som myggen tydligen inte hittat till. Fast sen kom de ikapp oss igen. Det var först när vi hittade mer höjd och blåst som det blev lugnare och vi kunde laga vår lunch.


Vi hann precis äta och koka kaffe och såg hur molnen snabbt närmade sig. På bara några minuter slog vädret om. Fjället blir snabbt dramatiskt grått och vi får ta på oss regnställ och regnskydd på ryggsäckarna. Stenarna blir hala och det tar mer tid att gå nu. Rofyllt ändå att vandra i regnet.


Vädret växlar på bara några minuter i fjällen.

Lika fort som regnet kom så försvann det igen och någon timma senare var det åter solsken. Det gäller att påminna sig om hur otroligt fort vädret skiftar i fjällen och att man verkligen alltid ska vara beredd på alla väder och ha kläder med sig för det!


Vi fortsatte balansera fram och hoppa bland stenblocken och korsade många små bäckar utmed vår väg. Till slut kom vi sen över krönet där man åter ser ner över sjön mot Ritsem. Utsikten är enorm och forsen som rinner i ravinen är vacker. Vi stannade länge där och bara njöt.

Utsikten när man närmar sig Vaisaluokta är enorm.

Vandringsleden fortsätter sen nerför, relativt brant, mot Vaisaluokta. För att undvika att bo med myggen så valde vi att slå nattläger ovanför trädgränsen. Ännu en episk kväll vid tältet där vi åt gott och satt länge i det vackra ljuset från midnattsolen. En kungsörn hovrade över fjället bakom oss och några renar betade stillsamt på fjällsidan. Jag blev sorgsen när jag tänkte på att det var sista kvällen i den här tystnaden, vill bara stanna för jag mår så bra här.



143 visningar

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page