Vi vandrade Signaturleden Abisko – Nikkaloukta, den mest klassiska delen av Kungsleden, på 6 dagar med våra barn på 10 och 12 år. Det var första gången vi reste så långt norr ut i Sverige och första gången vi åkte nattåg. Äventyret startade alltså redan hemma på gatan där vi tog på oss våra vandringsryggsäckar och gick till bussen mot T-centralen. Kändes härligt och miljösmart att kunna åka kommunalt hela vägen till äventyret!
Vi köpte med rejält med god mat att ha på tåget och hade packat med en kylklamp för att hålla maten okej i kupén. Tågresan blev faktiskt precis så där mysig som vi tänkt oss och vi fick många timmar att umgås och planera för vandringen. Eftersom vi reste med hund så hade vi en egen kupé vilket var lyxigt. Vi hade en viss oro för rastning av hunden under en så lång tågresa men det fungerade jättebra och tåget hade flera längre uppehåll utmed vägen så vi hann ut och gå små korta promenader. Vi somnade gott på kvällen medan tåget tog oss norrut mot vildmarken.
När vi vaknade så var det magiskt utanför tågfönstret med vida myrmarker och snöklädda fjälltoppar i strålande sol. Nu var det dags att säga hejdå till wi-fi och hej till vildmarken! Vi hoppade av vid Abisko Turiststation, väldigt förväntansfulla för dagen och barnen var laddade för äventyr! Vi gick in på STF Abisko Turiststation och lämnade in kylklampen vi haft på tåget, kändes bättre att någon annan kunde få använda den än att kasta. Sen började vi vandringen. Gandhi bar största delen av sin mat i sin nya klövjeväska och han kändes glad och laddad!
Det är en fin portal man går igenom i början av turen, som symboliserar hela kungsledens sträckning. Därefter var det däremot dåligt skyltat upp till själva ledens start och det var ett antal förvirrade vandrare som letade efter vägen precis där i början. Som tur var så kom en man som gått leden tidigare och glatt visade oss vägen, till vänster efter gångtunneln upp till stigen där pilar sedan visade rätt. Detta var också enda stället på hela vandringen som var lite lurigt, i övrigt var det under våra vandringsdagar aldrig någon tvekan om hur vi skulle gå.
Redan efter några hundra meter kom vi fram till ett mäktigt kanjonlandskap som jokken format och vi tog direkt av ryggsäckarna och alla i familjen ville hoppa omkring på de släta klipporna och njuta av den vackra miljön. Otroligt fin plats där vi kunde spenderat mer tid men med osäkerhet kring hur lång vandringsdagen skulle bli så gav vi oss relativt snabbt vidare.
Det var en varm dag och vi behövde stanna ofta och dricka. Eftersom vi följde jokken hela dagen så var det lätt att finna härligt kallt vatten. Även Gandhi tyckte det var härligt att svalka tassarna och få dricka det klara vattnet. Det blev också lunchstopp och kaffestopp utmed vägen på olika fina platser där vi fick passa på att sitta ner en stund och njuta. Vandringen var lätt hela dagen och mestadels låglänt i fjällbjörkskog fram till fjällstugan Abiskojaure. Sträckan till Abiskojaure var 15kilometer. Vi provianterade lite godsaker till kvällen i den lilla butiken och diskuterade tältplatser med stugvärden.
Sen satte vi oss vid hängbron innan fjällstugan på en vacker klippa vid vattnet och lagade vår första fjällmiddag. Det blev familjens fjällfavorit, thaigryta med nudlar! Medan maten puttrade på stormköket vadade vi omkring och svalkade fötterna i det uppfriskande vattnet nedanför. Vi beslutade att gå ytterligare ett par kilometer för nattläger och hade av stugvärden fått rekommendation att gå till nästa stora jokk och hängbro.
Vägen dit blev mer öppen och hade fina vyer. Dessutom tajmade vi det perfekta gyllene varma kvällsljuset så det var en väldigt fin stund! Vid jokken var det många som tältade och det fanns utedass. Vi valde att passera och gå lite längre, upp förbi trädgränsen för att få en tältplats med mer utsikt och mindre mygg. Det var jättefint att tälta där uppe vid krönet, med utsikt ner över dalen vi gått genom vår första dag! Vi hade en rejält brant backe att ta oss ner och uppför varje gång vi behövde hämta vatten dock, eller för att borsta tänderna. Vi tyckte det var värt den extra utmaningen för benen! Vi satte oss nere vid jokken och drack kvällskaffe och barnen fick varm choklad medan solen färgade himlen mer och mer rosa. Vi hade haft en väldigt fin dag!
Total sträcka: 19km & 400 höjdmeter
Comments